Fjällvandring

Fjällvandring

I Sverige är vi lyckligt lottade på många sätt då de svenska fjällen erbjuder orörd natur och fantastiska vyer. Tack vare vår allemansrätt kan vi gemensamt njuta av både motion och avkoppling i form av fjällvandring. Fastnar man väl för denna form av semester finns det många olika leder i Sverige i de svenska fjällen så man kommer inte få långtråkigt.

Sveriges klart mest berömda vandringsled går mellan Abisko och Hemavan. Leden kallas för Kungsleden och är smått legendarisk. Klart de flesta väljer dock att vika av och gå mellan Abisko och Nikkaluokta som tar 7 dagar. Här får man nämligen möjligheten att stanna vid Kebnekaises fjällstation och kanske prova krafterna mot Sveriges högsta berg. Denna del av Kungsleden har alltså 7 dagsetapper vilket kräver att man är väl förberedd, men det finns stugor där man kan bo så man behöver inte bära med sig ett tält.

En något enklare och mindre kuperad vandringsled är Jämtlandstriangeln. Turen klaras av på tre dagar och går mellan tre olika fjällstationer, Storulvån, Sylarna och Blåhammaren. Tack vare att det inte är så kuperad terräng klarar de flesta av den och man behöver alltså inte vara vältränad för att njuta av Jämtlandstriangeln. Önskar man att förlänga sin tur med en dag gör man det bäst vid Sylarna där man kan försöka ge sig upp i Sylmassivet och få en fantastisk utsikt. Då behöver man inte bära med sig all utrustning utan det räcker med att ta med kläder så man klarar vädret och en lunchlåda. Information om turen till Sylmassivet kan man få vid fjällstugan i Sylarna.

Att du har bra utrustning kan vara mycket viktigt. Det gör nämligen att man kan slippa förslitningsskador och skoskav. Vandringskängorna skall inte vara nyinköpta utan väl ingångna så det första du får inte är skavsår. Se också till att alltid ha torra strumpor för om de är blöta får du betydligt lättare blåsor och då kan turen på fjället bli rena pinan. En vandringsstav kan göra att man kan avlasta sina knän om man har mycket packning att bära runt på. Särskilt bra är vandringsstavar när man går nedför eftersom det annars läggs mycket tyngd på knäna. Storleken på ryggsäcken beror helt på hur många dagar du skall vara ute. Dagens ryggsäckar har många olika inställningar och viktigt att tänka på att inte bära all tyngd på dina axlar utan spänn fast den på ett sådant sätt att man även bär lite av tyngden på höftpartiet. Ute på fjällen kan vädret snabbt ändra karaktär från strålande solsken till iskallt regn och blåst. Att man har med sig rätt kläder är därför av yttersta vikt. Man skall klä sig i många olika lager så att man lätt kan ta på sig eller ta av sig ett lager. På så sätt kan man själv anpassa hur varmt man måste ha det. När du tar med dig kläder tänk också på att plagg i bomull inte värmer när det blir blött, medan kläder av syntetmaterial värmer även när de är våta. Även om man går längs leder med tydliga markeringar så skall man alltid ha en karta och kompass med sig. Man vet inte vad som kan hända och man kan faktiskt gå vilse även om det är ovanligt.

Detta bör du veta om koffein

Detta bör du veta om koffein

Tillhör du gruppen som inte vaknar på riktigt innan du klunkat i dig dagens första kopp kaffe? Du är i gott sällskap. I Sverige dricker vi näst mest kaffe per person och år i världen, ca 10 kg närmare bestämt. Det motsvarar 3,5 koppar kaffe om dagen, varje dag, varje dag året om. Att kaffe förutom en speciell och god smak även har en uppiggande effekt på kroppen är välkänt bland kaffeälskande svenskar. Att koffeinet i kaffet har med saken att göra är också bekant för de flesta.

Vad är då koffein och varför bli vi pigga av det?

Koffein finns som bekant i kaffebönor. Men man finner även koffein naturligt i bönor, frö, frukt blad eller bär i mer än 60 andra växter. Både Guarana, kakao och te innehåller exempelvis alla koffein, i bönor, blad eller bär.

Det finns idag en rad olika livsmedel där det inte förekommer naturligt, där tillverkarna tillsätter koffein, framförallt i energidrycker och läsk men även i choklad, godis och glass. Koffein tillsätts på grund av sin uppiggande effekt men även som aromämne. Koffein används även i vissa läkemedel.

  • Starkt kaffe, en kopp på ca 1,5dl, innehåller ungefär 120mg koffein.
  • Espresso, med sin ringa storlek, innehåller förhållandevis mycket koffein per volymenhet, ca 100mg koffein
  • En mugg te på 2dl innehåller ungefär 80mg koffein.
  • Tillverkare av energidryck brukar spetsa sina säljargument genom att nämna en hög koffeinhalt men i praktiken innehåller exempelvis en burk Red Bull (2,5dl) ungefär 80mg koffein, dvs. mindre än en kopp starkt kaffe eller en medelstor mugg te. Livsmedelsverket har tagit fram gränsvärden för hur mycket koffein som får tillsättas i exempelvis energidryck vilket gör att halten inte tillåts vara högre.
  • Läsk innehåller ibland koffein. En 33cl burk Coca Cola innehåller 33mg koffein och en burk Jolt Cola ca 66mg koffein.
  • På apoteket kan man köpa koffeintabletter, dessa innehåller vanligen omkring 100mg koffein per tablett.

Koffein stimulerar det centrala nervsystemet. På samma sätt som många droger.. Faktum är att koffein är världens mest använda psykoaktiva drog. Varje år konsumeras det inte mindre än 120 000 ton koncentreratkoffein. Trots att man ibland benämner koffein som en drog är den vanligaste bilden att koffein är harmlöst, så länge konsumtionen ligger på en rimlig nivå. I höga doser blir koffein däremot giftigt eller till och med dödligt. I praktiken är det ganska svårt att få i sig en så hög och giftig halt koffein genom enbart exempelvis kaffe. Däremot kan man behöva se upp med vissa livsmedel där man tillsatt väldigt mycket koffein, exempelvis energidryck. Det finns gränsvärden för hur mycket koffein energidryck som säljs i Sverige får innehålla. Däremot kan det finnas betydligt mer koffein i energidryck utomlands, vilket man bör veta. Energidryck av ett märke kan ha olika hög halt koffein i olika länder.

Koffein påverkar kroppens centrala nerssystem. Koffeinet ökar pulsen och blodtrycket. Verkar uppiggande genom att blockera receptorerna för adenosin i centrala nervsystemet. Till detta har koffein även en vätskedrivande effekt genom att påverka njurarna. En del personer kan även uppleva sömnsvårigheter efter att ha druckit exempelvis kaffe sent på kvällen. Hur mycket vår kropp påverkas är individuellt och beror på flera olika faktorer, exempelvis vikt, ålder och längd. Får man i sig en större mängd koffein kan man känna av magbesvär, yrsel, ångest, huvudvärk, hjärtklappning och illamående.

Det har gjorts mängder av studier kring koffein och flera olika effekter har påvisats, både positiva och negativa. Gemensamt är dock att det krävs ganska höga doser av koffein för att se mätbar effekt.

Filer i molnet

Filer i molnet

Molnet har under ett par år etablerat sig som ett begrepp i IT-världen. Inte den typen av moln man ser på himlen utan snarare, och förenklat, Internet, som ibland illustreras som just ett moln.

Molnet är trots allt än så länge ett relativt okänt och ganska tekniskt begrepp. Det är inte många som känner till termen, även om de möjligen redan använder molnet.

Hur sammanfattar och beskriver man då molnet? Förenklat kan man säga att molnet är Internet. Fast inte webb, video, radio, e-mail och allt det där som vi lärt oss och blivit beroende av senaste decennierna. Molnet innebär istället att flytta information, exempelvis dokument, och program från din dator eller surfplatta, till tjänster på Internet. Att köra program, läsa e-mail och spara dina dokument och lyssna på din favoritmusik på Internet, oberoende av en specifik dator.

En leverantör tillhandahåller en tjänst, exempelvis en ordbehandlare och Internet blir den kanal genom vilken du får tillgång till tjänsten.

Har du någon gång använt G-mail eller någon annan webbaserad e-post? Webbaserad e-post är ett jättebra exempel på information som sparas och är tillgänglig genom molnet. Du använder webbläsaren för att läsa och skriva e-post. Din e-post finns inte på din dator utan lagras hos Google.

Det är idag enkelt att ta detta ytterligare ett steg och även flytta exempelvis dina filer till molnet.

Naturligtvis finns det såklart både fördelar och nackdelar med att spara filer och information i molnet.

Fördelar

  • Åtkomst till dina filer, samma filer, på flera datorer, mobiltelefonen och surfplattan.
  • Filer som sparas i molnet är automatiskt säkerhetskopierade. Även om det händer din dator något, allt från en brand till stöld eller hårdvarufel, finns dina filer kvar, i molnet.
  • Många leverantörer som erbjuder den här typen av molntjänster för dokument och filer tillhandahåller även en möjlighet att dela filer med andra. Du kan exempelvis dela filer inom familjen eller med vännerna, där flera personer bidrar med text, bilder och information, och ni alla kan ta del av densamma.

Nackdelar

  • Tillgång till dina filer överallt kräver tillgång till en stabil uppkoppling till Internet för att bli riktigt smidigt. Även om filer kan mellanlagras lokalt i din dator så du kan nå dem även om du inte har en uppkoppling för stunden tappar du funktionalitet om du inte har en snabb och stabil uppkoppling en majoritet av tiden.
  • En hel del leverantörer erbjuder visst utrymme gratis åt privatpersoner. Är du däremot ett företag eller som privatperson behöver ytterligare utrymme kostar det vanligen en månadsavgift, precis som ett abonnemang. Det är i regel inte någon större avgift men du bör ändå kontrollera villkoren [i samband med att du|när du} väljer leverantör.
  • Filer som ligger lagrade i din dator har du fullständig kontroll över. Lägger du filerna i molnet blir du beroende av ett företag för att lagra dina filer. Teoretiskt kan det uppstå situationer där du får svårt att komma åt dina filer. Exempelvis om företaget råkar i obestånd eller det uppstår stora störningar i Internettrafiken som gör att det blir svårt att nå filerna.

Det finns flera företag som erbjuder privatpersoner och företag en möjlighet att spara filer i molnet. Flera av dem är stora, framförallt stationerande i USA, som du säkert känner igen.

Dropbox

Ett tidigt och idag väldigt populärt alternativ för att lagra filerna i molnet. Du har möjlighet att spara från 2GB filer gratis innan du behöver skaffa ett betalabonnemang.
https://www.dropbox.com

SkyDrive

Från Microsoft kommer Skydrive. Tjänsten är yngre och inte lika välkänd som exempelvis Dropbox men de fungerar på liknande sätt. Du får till att börja med 7GB gratis utrymme.
http://skydrive.live.com

Google Drive

Många använder idag Googles populära tjänster för e-mail. Med ditt Google konto kan du skapa en Google Drive, där du erbjuds 5 GB gratis lagringsutrymme. Det finns även en betalversion för företag genom Google Apps som är populär i både företags- och universitets- världen.
https://drive.google.com

Apple iCloud

Apples tjänst heter iCloud. Genom iCloud kan du förutom lagra filer även synka en rad applikationer, e-mail, bokmärken osv. mellan exempelvis din Mac och din iPhone. Även i detta fall får du 5GB gratis lagringsutrymme.https://www.icloud.com

Med skor i 10 000 år

Skor- nödvändigt ont eller passion?

De plagg man bär på fötterna kallas i en generell term skor. Skor kan dock variera kraftigt i utseende och funktion . Skor har som gemensam nämnare skyddar de fotsulorna från kontakt med marken. Ofta skyddar skorna även mot exempelvis fukt och kyla, men allra minst erbjuder de alltid ett bra skydd mot direktkontakt med marken. Idag är dessutom skon en stildefinierare. Skorna har stor vikt för vilket intryck man ger och rätt skor ska bäras i rätt sammanhang.

Historia

Våra fötter och tår är ömtåliga och vi människor har alltid, på olika sätt alltid gjort vårt bästa för att skydda dem. Våra fötter är mjuka och omtåliga och frånsett var man bor på den här planeten så är många underlag alltför obehagliga att trampa på med bara fötter. Marken kan bli väldigt het på sommaren i och väldigt kall att gå runt barfota på, på vintern. Om man jämför med de fötter man ser i djurvärlden så märker man stor skillnad i tålighet.

Den äldsta bevarade skon dateras till omkring 8000 f.Kr, det är en sandal i ett vävt material som hittades i en grotta i nuvarande Oregon, USA tillsammans med många andra liknande skor. Den äldsta bevarade läderskon hittade en grupp arkeologer i Armenien år 2010, den beräknas vara 5500 år gammal och är gjord av kohud.

Olika skotyper

Det finns ofantligt många olika skor – utseende och modeller ändras ständigt men generellt kan man dela in de flesta skor i någon av följande kategorier: damskor, herrskor, kängor, stövlar, sandaler, sneakers, idrottsskor och lågskor.

Skotillverkning

Traditionellt sett tillverkar skomakare skor, men idag ser verkligheten annorlunda ut. Mycket få skor är handtillverkade idag. Det klassiska skomakaryrket har ändrat karaktär, från att tillverka till att underhålla och reparera skor. Dagens huvudsakliga framställningen av skor sker i fabriker. Skons olika komponenter förbereds och sätts ihop enligt skodesignerns ritning. De flesta skor idag är ett resultat av massproduktion där liknande skor säljs till ett relativt billigt pris till en större grupp konsumenter, i butik eller skobutiker på nätet.

Köpa nya skor

Att köpa nya skor är för många ett nödvändigt ont när de gamla skorna helt enkelt har gett upp, eller om man behöver ett komplettera sin garderob vid exempelvis en stor högtid. För andra är skoshopping en stor passion och skogarderoben en viktig del av ens personlighet. Skor lämnar avtryck, inte bara på marken utan också i avseende hur man uppfattas av andra. Tiden då skor bara hade praktiska funktioner är sedan länge förbi.

Många gillar att titta runt i skobutiker, det har helt klart sin charm, men det i särklass mest effektiva sättet att hitta de skor man letar efter till överlägset bäst pris är att köpa sina skor på nätet. Man kan surfa runt bland hela världens sortiment av skor och jämföra modeller och priser snabbt och enkelt. För att hitta rätt storlek mäter man bara sin fot med en linjal och jämför med storlekarna för den sko man är sugen på att köpa. Klick, klick och efter några dagar har man sina nya skor i brevlådan. Enklare och billigare att köpa nya skor blir det inte.

Tre tips för bättre bilder

Tre tips för bättre bilder

Det fattas inte kameror i landet. Var och varannan har idag en kamera i mobilen. Enklare systemkameror är populärare än aldrig förr. Facebook svämmar över av foton. En bra och fin kamera, hur många megapixlar den än må ha, ger inte automatiskt bättre bilder.

Här kommer tre tips som raskt kan ge dig finare fotografier, oavsett om du vill glänsa på Facebook eller skriva ut dem.

1. Vinkla

Ett bra fotografi har sitt ursprung i fotografens betraktelse av motivet.

De flesta av oss ser en fager blomma som just en blomma, som vi människor brukar se den. Därför snäpper vi ett foto av blomman uppifrån. Resultatet blir ett ganska ointressant foto av en möjligt vacker blomster. Ett foto som knappast någon höjer på ögonbrynen åt. Det som gör fotot ointressant är att det är precis såhär vi brukar se blommor, uppifrån, med utslagna kronblad.

Nästa gång du vill fota en blomma kan du enkelt göra bilden mer intressant genom att byta vinkel eller fokusområde. Lägg kameran längs marken eller testa att ta en bild underifrån, med himlen som bakgrund. Med en annan vinkel än den vi brukar betrakta en sak på blir fotografiet på en gång mycket mer spännande. Fotografiet förmedlar helt enkelt en bild vi människor inte brukar se.

Något så enkelt som att byta vinkel kan ge vardagliga företeelser och föremål nytt liv och göra dem intressant på ett nytt sätt.

2. Ljus

Ljuset kan vara en fotografs bästa vän och största problem, på samma gång.

För mycket ljus fräter ut färgerna i bilden och för lite ljus ger brus i fotografierna.

Naturfotografer brukar prata om att det bästa (enda) riktigt bra tidpunkten att ta bilder i det fria är en halvtimme innan och efter soluppgången samt en halvtimme innan och efter solnedgången. Bara under dessa två korta perioder är ljuset så mjukt att det ger varma och klara färger.

Oftast kan vi inte vara så kinkiga utan får finna oss i att försöka göra det bästa av det ljus som finns i den situation vi befinner oss just nu.

I väldigt starkt ljus kan du försöka dämpa den utfrätande effekten genom att leta upp en skuggig plats. I starkt ljus kan även blixten hjälpa till att ta bort skarpa skuggor som lätt uppstår i exempelvis ansikten. Blixten kan med andra ord vara till nytta även vid väldigt mycket ljus.

I en dunkel miljö har kameror ofta svårt att ta in tillräckligt med ljus under den begränsade tid slutaren är öppen för att fånga bilden. Försök använda blixt, extra lampor eller, om möjligt, flytta till en ljusare plats. En blixt är ofta byggd för att fungera bäst inom ett speciellt område från kameran. För långt ifrån gör blixten ingen nytta, för kort avstånd ger blixten en utfrätt bild. Undersök om du kan ändra blixtens styrka i kamerans inställningar eller vrida blixten och studsa ljuset i ett ljust tak eller liknande. Om inte får man improvisera. En bit papper dämpar blixten effektivt och ger ett mjukare ljus på kort avstånd.

3. Gå nära

Gå nära, närmare, närmast! Ett foto fångar bara en väldigt liten del av det vi ser. Se därför till att fokusera på vad du vill säga med ditt foto.

Tillbaka till blomman. En bild med en blomma som upptar hela bilden visar själva blomman på ett bättre sätt än om blomman blir en liten färgglad prick i ett hav av grönska.

4. Sortera och kassera

Med den digitala tekniken och billiga minneskort finns det inga praktiska gränser för hur många fotografier du kan ta. Knäpp så mycket du kan! Men- glöm inte att sortera och gallra.

Det är inte roligt att titta på 300 foton från samma semester, varken för dig själv och allra minst för någon annan. Välj ut de bästa 5 till 10 procenten av fotografierna och arkivera eller ta bort resten. 30 riktigt bra fotografier ger faktiskt mer än 350 halvbra.

Självklart gäller samma råd om du bara sparar fotografierna för din egen skull i datorn, skriver ut dem eller publicerar för vänner och bekanta på nätet.

Stort lycka till!

Den stora domänskolan

Domännamn är en av de viktigaste pusselbitarna för navigering på webben idag. De flesta känner utan vidare igen ett domännamn när de ser det och så gott som alla företag har registrerade domännamn för företagsnamnet och produkter. De senaste åren har också alltfler privatpersoner skaffat egna domännamn för exempelvis bloggar och bilddagböcker.

I den här domänskolan kan du lära dig mer om hur systemet med domännamn fungerar, hur registrering av ett domännamn går till, vad som händer efter en registrering och lite till.

Vad är ett Domännamn?

Ett domännamn är lite generaliserat något så enkelt som ett alias för ett IP-nummer. Ett IP-nummer är i sin tur en identifikation av en server i ett nätverk, exempelvis på Internet. agindo.se pekar exempelvis på IP-numret 212.247.113.4 som i sin tur tillhör en server som står i Växjö. När du skriver in www.agindo.se i din webbläsare hämtar webbläsaren via ett antal steg agindo.se:s webbsida på servern i växjö och visar innehållet i din webbläsare (bild 2).

En url på Internet består av flera delar, själva domännamnet, toppdomän (TLD) och ev. filnamn och något som kallas subdomän.

En urls olika delar.

Bild 1. En urls olika delar.

För att hålla reda på vilket domännamn som pekar på vilket IP-nummer används ett system som kallas DNS. DNS står för Domain Name System och är i princip ett register på domännamn och mosvarande IP nummer. Det finns en hel massa DNS servrar runt om i världen som alla har en uppsättning av detta register

DNS systems uppbyggnad.

Bild 2. DNS systems uppbyggnad. Bilden visar de steg som behövs för att koppla samman ett domännamn med en webbserver där en webbsida finns lagrad.

Ett domännamn kan peka på flera IP-nummer och flera domäner kan också peka på samma IP-nummer. Ett domännamn kan därmed använda olika servrar för olika tjänster exempelvis webbsida och e-post och en server kan också driva flera webbplatser på samma gång.

IDN Domäner

Domännamn är begränsade till att använda tecknen A-Z, 0-9 samt ytterligare ett fåtal tecken. Då många språk har ytterligare bokstäver som ex. svenskans å, ä och ö finns ett system som kallas IDN. IDN står för Internationalized Domain Name och är domännamn som innehåller även svenska, kinesiska, arabiska eller andra tecken. Eftersom domännamn normalt inte kan innehålla dessa tecken finns det i bakgrunden en IDN algoritm som översätter specialtecken i IDN domäner till en serie neutrala tecken. Skriver man exempelvis http://www.Göteborg.se i webbläsaren översätts detta i bakgrunden till http://www.xn--gteborg-90a.se vilket är det egentliga domännamnet.

Registrera ett domännamn

Att registrera ett domännamn är idag väldigt enkelt.

Det första man måste göra är att bestämma sig för under vilken toppdomän man vill registrera domännamnet. Det finns en rad olika toppdomäner (TLDs) att välja mellan. Det finns ibland en del regler kring vem som får registrera ett domännamn under en toppdomän men reglerna för de vanligaste toppdomänerna är idag inte speciellt krångliga. Eventuellt kan man vilja att registrera domännamnet under flera toppdomäner på samma gång för att skydda sig mot att någon annan registrerar samma domännamn under en annan toppdomän och försöker utnyttja möjligheten att namnen blandas samman med varandra.

Det andra och kanske det svåraste man måste göra är att komma på ett unikt domännamn som är ledigt under de toppdomäner man vill registrera det under. De flesta ombud erbjuder bra söktjänster där man på en gång kan se under vilka toppdomäner ens önskade domännamn är ledigt. De flesta s.k. nyckelord är redan upptagna så man kan behöva ta en extra funderade för att hitta ett unikt och fyndigt namn som är ledigt.

När man hittat ett namn som man känner sig nöjd med är det dags att registrera domännamnet. Ett domännamn registreras vanligtvis för en tidsperiod om ett år i taget. När året närmar sig sitt slut måste man förnya domänen igen för att få fortsätta behålla det. Vanligtvis är årsavgiften densamma varje år men man bör alltid kontrollera detta om man planerar att behålla domänen mer än ett år. Ibland erbjuder ombuden en lägre kostnad första året för att locka till sig nya kunder och för internationella domännamn kan även valutakurser påverka priset något. Sist men inte minst kan även priset justeras av antingen ombuden eller företagen och stiftelserna som driver respektive toppdomän, precis som för alla andra varor och tjänster. Funderar man på att registrera ett domännamn med å, ä eller ö tecken, en s.k. IDN domän, bör man registrera samma namn utan dessa specialtecken för att försäkra sig om att alla kan nå sidan. Det finns fortfarande en hel del som använder äldre webbläsare som inte stödjer IDN domäner.

Det finns en rad ombud att välja mellan när det är dags att registrera domännamnet man valt ut. Det är lätt att bara stirra sig blind på priset men man bör också redan tidigt titta på vilka tjänster som ingår i de olika ombudens erbjudande och fundera över ens egen nivå och behov. De flesta ombud brukar erbjuda en eller flera alternativ av tre olika lösningar.

Endast registrering av domännamn där i princip inget annat ingår, varken DNS tjänst eller plats på webbhotell.
Domänregistrering och DNS- och forwarding- tjänster. För att kunna peka ett domännamn på en server behöver man antingen en DNS tjänst där man kan peka domänen mot ett IP-nummer alternativt göra en enklare forwarding där man pekar domännamnet på en annan befintlig domän.

Domänregistrering och plats på webbhotell. Den mest kompletta lösningen är där man skaffar en domän och plats på ett webbhotell på samma gång och låter webbhotellet hjälpa till med registreringen och pekningen av domännamnet.

Det finns en uppsjö av ombud, både svenska och utländska. Det finns inget enkelt svar för vad som är bäst för alla utan man bör först fundera igenom vad man behöver och därefter välja ett ombud som passar in på de kriterier man har. Är det första gången man registrerar ett domännamn kanske man föredrar en komplett lösning från ett svenskt företag där bra support på svenska är viktigt. Är man en mer van domänregistrerare kanske man väljer olika ombud i både Sverige och utomlands för domännamn under olika toppdomäner för att få ner priserna och andra typer av tjänster.

DNS systemet som kopplar samman domännamn och servrars IP-nummer fungerar i princip som ett stort register. Det finns en mängd DNS servrar över hela världen som var och en har en uppsättning av detta domännamn och IP-nummer register. Detta system leder till ett en viss fördryning mellan det att ett domännamn registreras och det faktiskt börjar fungera då informationen måste speglas till alla DNS servrar innan alla kan börja använda domännamnet. Man brukar behöva räkna med undegär 48 timmar innan informationen om nyregistrerade domännamn speglats ut till de flesta DNS servrar. Samma fördröjning finns när man ändrar DNS information för ett existerande domännamn.

Utgångna Domäner och Snapback

För att få behålla rätten till ett domännamn måste man förnya sin domän med jämna mellanrum vilket oftast är en gång per år. Om man inte förnyar domänen och betalar förnyelseavgiften förlorar man rätten till domännamnet. När ett domännamn går ut placeras oftast namnet i en typ av karantän (redemption period) innan det blir tillgänglig för andra att registrera på nytt. Karantäntiden är olika för olika toppdomäner och den förra ägaren har ibland karantäntiden på sig att ångra sig och förnya domänen innan någon annan får registrera den. För svenska .SE domäner är karantäntiden 90 dagar. När karantäntiden gått ut är det fritt fram för vem som helst att registrera domänen och den förra ägaren har förlorat all rätt till namnet. Det är lätt att tro att de flesta förnyar sina domännamn om och om igen och att domännamn sällan släpps på det sättet men bara för .SE finns det ständigt flera tusen domännamn i karantän där den tidigare ägaren antingen glömt att förnya namnet eller helt enkelt valt att avstå.

De flesta av dessa tusentals domäner är mer eller mindre värdelösa för de flesta men ibland dyker det upp riktiga guldkorn. Attraktiva domännamn brukar registreras nästan bums efter det att de släpps ut karantänen och det finns företag och personer som hela tiden bevakar listorna på domäner som är på väg att gå ut i hopp om att kunna registrera en attraktiv domän till en billig peng. Det finns företag som erbjuder s.k. snapback-tjänster just för ändamålet att registrera domäner så snabbt som möjligt när de släpps ur karantänen, vilket oftast sker mitt i natten. Dessa snapback-system består oftast av en typ av ”robot” som håller exakt koll på när varje domännamn släpps ur karantänen och försöker registrera domänen samma sekund den släpps fri.

Handel med domännamn

Handeln med domännamn är ett område som växer varje år. Varje domännamn är unikt och detta göra att det bara finns en begränsad mängd domäner som innehåller vissa nyckelord. Detta leder oundvikligen till handel med attraktiva domännamn. Det finns exempel på affärer på flera miljoner US$ för enskilda domännamn till mindre affärer för bara några hundralappar. Domänerna som leder till störst affärer är oftast engelska enstaviga nyckelord under toppdomänen .COM. Ibland görs affärerna upp i skymundan och köpsumman hålls hemlig och ibland auktioneras domännamn ut under stor uppståndelse och mediabevakning. Eftersom det ofta inte avslöjas några försäljningssummor är det svårt att bilda sig en exakt uppfattning om hur mycket pengar som domänhandeln omsätter varje år men helt klart är att det handlar om mycket pengar och om summor som växer för varje år.

Säljarna av domännamn är allt från större företag som specialiserat sig på handel med domännamn och som registrerar stora mängder domännamn i spekulativt syfte i hopp om att det ska stiga i värde till enskilda personer som helt enkelt tröttnat på sin webbsida och vill sälja i hopp om att få tillbaka lite av pengarna som satsats i sidan.

Det finns flera handelsplatser på nätet för domännamn där säljare och köpare möts. På den internationella marknaden hittar man bl.a. SEDO.com och på den svenska marknaden finns bl.a. MissDomain.com och WN som är ett forum för personer som jobbar med eller driver webbplatser.

Debatterna kring domänhandel kan ibland bli riktigt heta med personer som hävdar att handeln hindrar utvecklingen av bra tjänster och de som ser det hela som en ren ekonomisk investering likt fastigheter eller aktier i varsin ringhörna.
Man bör inte ge sig in i handeln med domäner utan att vara ganska erfaren och veta vad man gör och hur marknaden fungerar, speciellt om det handlar om att handla med domännamn i spekulativt syfte.